Ibland funderar jag på att sätta ut en kontaktannons....för att hitta en vän. En vän som finns för mig som jag finns för min vän. Eller så tänker jag att jag skiter i vänner. Bätttre att vara utan för då blir jag inte sårad. 
Visst jag har min familj och de kommer alltid vara mina bästa vänner. Men ibland saknar jag "den där" tjejkompisen.
Kanske lika bra att inse att ingen står ut med mig, att jag får vänja mig vid att stå ensam...precis som förr. Jag orkar iaf inte ge mer av mig själv nu. Jag har tömt min kropp. Någon kanske uppfinner ork i droppform snart? Då är jag förste kvinna på plats.   

Personligen tycker jag att jag haft massor av vänner men sista tiden upplevt att man undviker mig som om jag vore smittad av nåt...   
Jag menar inte att man måste ringa/messa/ses 24-7 men ett ord ibland skulle inte skada. Tycker nån jag gnäller? Ja det gör jag! Jag trivs inte med det här.
Att en del inte talar om för mig vad jag gjort eller gör, som får dom att dra sig undan. Det är oärligt! Det är barnsligt! Omoget! En del saker vet jag med mig att jag gjort och då försöker jag rätta till dom eller ändra på mitt sätt.
Nej jag säger inte att jag är perfekt. Långt därifrån! Men jag försöker vara en medmänniska. Jag försöker vara förstående i de flesta lägen men ibland klarar jag inte av det. "Pressen" blir för stor.

Jag vet självklart att det finns de som är mina vänner och att de jobbar mycket, har sina egna familjer och sysslor. Det ska man få ha. Men kom inte å påstå att man inte har tid för att jag sen ska få se och höra att man har tid för andra. Påstå inte att man missat mitt mess när jag vet att man kollar mobilen konstant. Lögnen blir då rätt uppenbar...eller hur.
Men som så mycket annat kommer jag överleva det här oxå.

V 44 och det är höstlov. Ja jag vet ju att det inte kommer bli lugnt under lovet iaf. Jag känner på mig att jag kommer få tillbringa ganska mycket tid på Rampaborg. Nu när K har börjat sk8a så är det bara det som gäller. Kul att han hittat nåt som passar honom. Jag är riktigt glad för hans skull. Men ska man sitta där så krävs det öronproppar, en bok eller annan sysselsättning och en himla massa kaffe.     
OBS! Jag klagar inte. Jag tycker det är helt underbart att han kommit igång. Både för den sociala biten och för kondisen.

Nu när höstlovet har börjat ...kanske jag oxå skulle testa att sk8a. Hallå AKUTEN gör plats för snart kommer jag på besök haha.
 

Naturligtvis har vi en del "arbete" oxå. Den hemska matten. Men han fixar det bara man pushar lite.   

Jag får så konstiga svimningskänslor. Jag begriper inte var de kommer ifrån. Först känns det som en ångestattack men går över till nåt helt annat. Precis samma som jag kände efter min OP. Skillnaden är att jag inte svimmar... 
I vilket fall är det riktigt otäckt. Då får jag hellre en ångestattack än å svimmar. Det kan jag hantera. 

Tänkte passa på att kolla mina ögon den här veckan. Har tusan fått sämre syn. Ser ju inte på långt håll. Kan det vara det som spökar? Men ändå tror jag inte det för känslan säger annat. Det lär i vilket fall som helst visa sig. 

Dags å avancera lite nu för en dag på rampaborg.

Ha det gott// P