Jag har tappat bloggnistan känner jag. Så vill jag inte ha det. Jag kan ha nåt jättebra att skriva om men när jag sätter mig å skriver är som bortblåst. Kommer inte ens ihåg vad ämnet var.... Så nu ska ja staka upp lite vad jag ska ta upp:

• Begravning
• Träning
• Bantningsmetoder
• Familjen: är blod tjockare än vatten?
• Barn & Skola

Nåt annat som NI vill jag skriver om? Hojta till!

De kan ge många bra budskap! Här kommer ett:

TANKA KROPPEN MED RÄTT TANKAR

Svinkallt om tårna, mörkt klockan tre och

halt under sulorna. Att hålla humöret uppe

i mörkret är kanske inte alltid så lätt. Gör

kroppen en tjänst: tanka den med ljusa tankar

och försök göra nåt kul av det det kalla.

- "Vad mörkt det är nu...!"   - "Ja! Men nu syns inte ens smutsen på fönstret!"

Ju fler positiva tankar, desto bättre för humöret.

-"Om du bara kisar lite så skulle snön kunna vara en vit sandstrand...!" -"Och min lillebror därborta står och slickar på en palm...?"

Visst är sommaren härlig, men

tänk på att skidor, skridskor och

matsäck med varm choklad inte går

att njuta av någon annan gång på året.

Ja det är såååå frestande att ställa sig på vågen efter 4 dagars diet. Det är frestande att ta fram måttbandet och mäta men jag SKA INTE förrän på fredag. Det har jag bestämt och jag tänker inte fuska! Å när fredagen kommer hoppas jag på en glad överraskning.

Jag har inte skrivit upp vad jag ätit på nån dag men det kvittar. Jag vet att jag hållt mig till dieten. Inte ens igår när min goa son och goa systerdotter bakade en kladdkaka gick jag ifrån dieten. Å kladdkaka är min absoluta favorit. Bara en massa CHOKLAD!

Men jag har hittat ett annat sätt att stilla chokladbegäret. Det är negerbollar fast på lchf-vis:

• kakao
• vaniljpulver
• kaffe
• kokos
• mandelspån
• sötningsmedel
• smör

Smakar en aning beskare men ändå åååå så gott!!!  

Nu är jag trött på att bli sårad gång på gång! Är man vänner så ignorerar man inte den andre eller? Känns som 10 års vänskap är nerspolad i toan. Varför ska jag alltid vara den som ska ha tålamod och "vänta ut" tiden tills h*n hör av sig? Varför förväntas jag alltid förlåta och förstå? Nej det är slut med det nu! Jag är hellre utan vänner än har "vänner" som sårar mig om å om igen.

Fr.o.m idag slutar jag försöka. Varför lägga ner en massa tid och energi på att försöka få kontakt med nån som aldrig svarar.?

 "Har man vänner är den här världen

en fröjd att leva i.

Utan dem blir den outhärdligt

kall."

ur Dean Koontz's bok "Fånga natten". 

Som sagt så började jag om med min diet igår och det gick förvånansvärt bra! Visst slank det ner en halv marabou cookie, ett päron och minimorätter men det ser jag inte som nån större fara. Jag vet att det kunnde sett betydligt värre ut.

Nu har jag inte hunnit äta nåt än idag för jag hade VÄRLDENS disk att  ta hand om först. Blir lätt så när man gjort en smarrig middag kvällen innan och haft nattgäster.

Men nu står det en plåt med Oopsies i ugnen som väntar på att bli uppätna av MIG. Den här gången har jag testat att ha i riven ost i. Ett tips jag fått av en vän, Bella.

Det luktar så jävla gott!

Oopsies är ett slags bröd på lchf-vis:

3 ägg

100 g philadelphiaost

Och riven ost eller vad man vill ha i.

Ha det gott alla!