Ja inte blev det som man ville eller tänkte sig. Min goa morbror, som är förståndsgandikappad och betyder allt för mig, blev i eftermiddag inlagd på osbervation. Han var till vårdcentralen och där kunde de konstatera att det är nåt med hjärtat.

Visst är det bra att han är på rätt plats men jag vill ha honom hemma UTAN sjukdomar. Jag kan inte tänka mig att han ska ligga ensam på en sal utan sina filmer, cd-skivor, TV:n mm. Det är ju hans liv.

Jag hoppas allt går bra för honom nu å att han kommer hem pigg å fräsch.

Min "puttitutt"

Man är aldrig förberedd och man vänjer sig aldrig. Det är lika jobbigt

varje gång nån måste gå över till andra sidan. 

Jag ska inte gå händelserna i förväg men ibland blir jag så rädd att

det är sista gången jag får se han/hon i livet.

Det får bara inte hända! Inte nu! Helst aldrig (vilket jag vet är omöjligt).

Ett liv utan går inte att föreställa sig.

Jag hoppas och önskar av hela mitt hjärta att det bara är positiva

besked när du kommer hem...

Att äntligen ha bestämt sig för att rentav SKITA I vad vissa tycker om en är så befriande! Jag mår riktigt bra av det. Jag har slutat läsa bloggen vars ägare gör mig illa. Insett att jag finner inget av intresse där. Inte nåt som intresserar mig iaf. Kanske andra men inte jag.

Jag finns numer för mig själv och min familj. Det är det enda jag behöver göra.